Vad händer när någon är misstänkt för brott?
Processen som sker om någon är misstänkt för brott kan skilja sig åt en del mellan olika fall, men är i grunden densamma. En faktor som gör att förloppet kan skilja sig åt är hur grovt brottet är. Vid grövre brott har den som är misstänkt för brott rätt till en offentlig försvarare, som ofta bekostas av allmänna medel. Det finns ingen absolut rätt att få försvararen betald av skattepengar, men ofta är så fallet.
Gripandet
När en person är misstänkt för brott som kan ge fängelse som påföljd, kan polisen gripa honom eller henne. Polisen kan sedan rådgöra med en åklagare huruvida den misstänkte ska anhållas eller inte. Om det finns skäl att tro att den som är misstänkt för brottet kommer att avvika eller försvåra utredningen kan ett beslut om häktning fattas.
Anhållande
Det är upp till åklagaren att bestämma om en misstänkt ska anhållas. Det gäller att personen på sannolika skäl är misstänkt för att vara skyldig till ett brott vars påföljd kan bli fängelse minst i ett år. Att någon är misstänkt på sannolika skäl innebär att det finns starka anledningar att tro att den som är misstänkt också är den som är skyldig till brottet.
Någon som är gripen kan även anhållas under den tid som åklagare och polis undersöker brottet. Det kallas utredningsanhållan och skiljer sig, inte minst vad gäller tiden, från en vanlig anhållan.
Häktning
I de fall som en åklagare beslutat om att anhålla någon måste densamma också lämna en framställan till domstolen. Det här kallas för häktningsframställan och innebär att åklagaren uttrycker en vilja om att domstolen ska besluta om häktning för den misstänkte i fråga.
Normalt behöver åklagaren lämna en framställan redan samma dag eller under dygnet därpå. I vissa fall kan åklagare vänta i upp till tre dygn innan en häktningsframställan lämnas in. Det är upp till domstolen, när de får in en häktningsframställan, att ha en förhandling redan samma dag eller senaste dygnet därpå. Under den här förhandlingen fattar domstolen ett beslut om den som är misstänkt för brottet ska häktas eller inte.
Senast ska häktningen ha skett innan fyra dygn efter anhållning. När den som är misstänkt för brott är häktad ska han eller hon befinna sig i häktet fram till dess att domstolen har fattat ett beslut, det vill säga gett en dom. I beslutet framgår då om personen ska bli fri att gå, eller om fortsatt häktning ska verkställas.
Efter häktning väntar:
- Stämning och åtal
- Rättegång och dom
- Kriminalvård eller annat utfall
Andra inlägg
- Navigera genom vårdnadstvister med hjälp av familjerätten
- Arvstvist – ett fall för en jurist
- Rådgivning inom varumärkesrätt – ett svårt kapitel!
- Privatdetektiv i Stockholm - För att finna sanningen
- Advokat Malmö - därför är det värt att ta hjälp
- Vad har man ansvar för när man hyr ut i andrahand?
- Hälsopreparat är en djungel - vilka regler gäller?
- Anlita en advokat för arbetstillstånd
- Hur mycket får man egentligen göra om i sin lägenhet?
- Kan arkitektur påverka brottsligheten i ett samhälle?